FOLLOW YOURSELF

Dricker kaffe, fortfarande i pyjamas. Det är lite kyligt i lägenheten, känns att hösten är här. Vill inte göra något alls idag egentligen men ska vara på jobbet om två timmar. Det känns skönt att se ett slut på det nu, när året är slut är jag inte kvar där längre. Det är läskigt på samma gång som jag sprudlar av förväntan.

 

Nattugglan är såklar pigg och vaken, när det egentligen vore bättre att släcka ner och lägga sig...  Men jag är rättså nervös just nu. Imorgon får jag ett viktigt samtal och jag måste ställa mig in på  att livet kommer att ändras. Jag kommer inte att tycka om det, det kommer vara jobbigt, men jag kommer vara nöjd i framtiden. Det är dags att gå vidare nu. Nu. 

 

Ser på Sex and the city, dricker kaffe och bara slöar. 

Vänder mig från ena sidan i soffan till den andra. Har på mig pyjamasbyxor och är rufsig i håret. Känner mig verkligen så FAB!

 

Såååååååååååååååååååååå.... nu ska jag äta lite sallad och köttfärslimpa.

Ännu mera FAB!

 

 

Woow... idag ska jag jobba, var FEM dagar sen sist... Low life...

---

När jag var ute och sprang igår kände jag hur jag verkligen brinner för det. Jag tänker alltid på det när jag tränar. Om jag får starkare ben kan jag springa fortare. Om jag tränar mina armar klarar jag bättre av passen på friidrotten. Höga knän. Upp på tå! Äter jag bra orkar jag mer och blir starkare - och blir snabbare!

Hela mitt sätt att träna och äta är alltid med tanke på springandet. Det är det jag brinner för.

Jag måste våga gå tillbaka dit och visa vad jag kan!

 

... men jag tänker ändå springa en runda strax :))

 

Precis ätit en sen frukost...

Jag har inga problem att klara det här "schemat" FÖRUTOM....

Att gå upp tidigt på morgonen. 

 

Jag kan bara INTE det...

Dag ett blev inte som jag hade tänkt - kostmässigt.

Började dagen med naturell fil och flingor - ville egentligen äta gröt...

Fortsatte med en kopp kaffe på förmiddagen.

Sen mackor på eftermiddagen.

På kvällen hamburgare och pommes.

 

Crap!

 

Men som jag rörde på mig, har sjuuuk träningsvärk idag. Så det är ju positivt... 

 

Nu ska jag snart iväg och träna, och när jag kommer hem blir det rester, kyckling och wookgrönsaker.

...vaktmästaren! Hahah... Blev väckt (sent, I know) av att det ringde på dörren. "Shit, det måste vara vaktmästaren!" Snabbt som attan i kläder, men han hade redan öppnat. Snacka om pinigt ^^, men så är det när man är en sjusovare, eller tolv-sovare... "Du är inte morgonpigg, va?" 

 

Nu är i alla fall mitt handtag till ytterdörren "fixat". Går att stänga normalt nu, men ska få ett helt nytt senare. 

 

Ja, jo så nu är jag vaken. Har gjort kaffe och ska snart fixa lite gröt.

 

Mornin!

Jag vet, det är klyschigt att "starta om" en måndag - men programmet jag har valt att ge mig på nu börjar en måndag och för att komma på rätt spår tänker jag köra efter det. Tre veckors utmaning. Det gäller ingen sjuk diet och intensiv träning. Mer sunt förnuft och lagom men givande träning.

 

Jag kommer göra detta för att må bättre.

Bli piggare.

Starkare.

Jag tänker föra anteckningar här i min blogg, för att kunna se resultat. Även bilder.

 

Just nu är jag ett vrak. Har börjat få problem med min rygg. Är otroligt trött och orkeslös. Lat. Äter i perioder skit och perioder helt ok. Känner att jag behöver väcka mig själv och komma på banan igen. Jag måste sätta fart med mitt liv. Om ett halvår fyller jag 25 år... Ska söka en utbildning innan mars men jag måste skriva det personliga brevet - och jag känner att jag måste må bra fysiskt och psykiskt för att kunna göra det. 

 

 

Hade så svårt att somna igårkväll... Var så besviken och arg på personer som jag trodde tyckte om mig för den jag är. Men i själva verket vill de bara ändra mig till någon jag inte är. Jag trodde att vi var vänner. Men nu ser jag sanningen i vitögat - och ännu en gång har jag varit så naiv. Jävla pucko...

 

Å andra sidan är det kanske mitt fel... Jag låter folk styra och bestämma över mig. Jag förintar mig själv och mina känslor för att vara andra till lags. I slutändan är det jag som förlorar. Förlorar framför allt mig själv...

 

Jag är rädd för att släppa saker jag tycker fungerar, som jobbet. Men jag kommer ingen vart, får inga fler fasta tider, blir utnyttjad... Jag sliter för att andra ska kunna slappa. För då är alla nöjda. Fast vad får jag tillbaka? Inget.

 

Dagar som denna när mitt ansikte har bestämt sig flr att se ut som en pizza är jag så tacksam för smink! Speciellt när jag ska ut och bowla med några kollegor... I stan. Då vill jag ju inte se ut som ett freak. Har inte gjort så mycket idag, städat lite och sett på tv. Nu håller jag på att göra mig i ordning för kvällen. Ska gå om 1,5 timme och funderar på att äta något innan eftersom jag bara har ätit frukost idag - i och med att jag gick upp sent...